Utmattning hos barn och unga – varför pratar vi så lite om det?

Lars Westerström, pensionerad läkare inom Barn- och Ungdomspsykiatri, har under sina 50 år inom BUP mött många barn och unga med NPF som drabbats av utmattningssyndrom. En diagnos som är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland vuxna, men som få läkare sätter på barn och unga trots att alla symptom finns.

2003 definierade Socialstyrelsen begreppet ”utmattningsssyndrom” och alltsedan dess har den diagnosen frekvent satts på vuxna. Lars har även applicerat den på barn och unga, medan han upplever att hans kollegor vanligtvis har varit mer restriktiva. Detta tror Lars delvis beror på att det inte finns någon forskning inom det här området.

Oroväckande utveckling i samhället

Lars blir dyster när han funderar på utvecklingen som skett i samhället gällande barn, unga och stress.

– Det finns tydliga tecken på att stress bland unga har ökat. Vi har via enkäter i Västmanland sett att antalet 15-18-åringar som upplever sig som stressade ökat dramatiskt. 2021 så var det så många som 60% av flickorna som uppgav att de kände sig stressade och 30% av pojkarna. Det innebär en tredubbling om man jämför med enkäterna 2004.  

Denna negativa utveckling i samhället är något som Lars anser att vi behöver agera på genast.

– Det är ju helt hemskt att tänka på att så många barn och unga har ett så stort stresspåslag! Detta indikerar att något allvarligt håller på att hända. Skolan, såväl som samhället måste ta sitt ansvar här. Tredubblingen beror ju inte på att barnen är annorlunda, utan det är samhället som har ändrats, säger han.

Utmattning bland barn och unga med NPF

Det har inte forskats på barn och unga som har drabbats av utmattningssyndrom och inte heller kopplingen till NPF. I sitt arbete på BUP har dock Lars noterat att barn och unga med NPF är överrepresenterade.

– Det är ju inte konstigt egentligen att barn och unga med NPF blir utmattade. De har en inbyggd känslighet för intryck, både vad gäller ljud och ljus. I stället för att skolan och vården ser deras svårigheter för vad de är, så benämns dessa elever ofta som ”lata”, ”hemmasittare” och ”skolkare. Detta är upprörande och mycket felvisande, säger Lars.

Lars kan också konstatera att det är fler flickor än pojkar som drabbas av utmattningssyndrom. Flickorna sätter ofta höga krav på sig själva både i skolarbetet och det sociala livet. Lars uppmanar skolorna att hjälpa eleverna att bli mer rimliga i sina prestationer och förväntningar för att förebygga utmattning.  

– Det hjälper inte att anstränga sig mer för att klara kraven, tvärtom. Att jobba mer, plugga mer, driver på processen mot utmattning. Resultatet blir sänkt självkänsla och nedstämdhet, säger Lars.

Se Attentions film där Lars Westerström intervjuas