En studie – och yrkesvägledare (SYV) kan vara ett bra stöd när man som ung vuxen försöker hitta sin yrkesbana framåt i livet. Attention kontaktade Ewelina som jobbar som SYV och ställde frågor som kan vara bra att känna till som ung vuxen med NPF.
Hallå där Ewelina, berätta lite om dig själv!
– Jag heter Ewelina Ploucha och jag jobbar som studie – och yrkesvägledare med fokus på unga vuxna. Jag trivs jättebra med att vägleda unga personer mot deras mål och vissa att det finns olika vägar som leder dit.
Vad är en studie- och yrkesvägledare? Och vad kan man få hjälp med?
– Studie och yrkesvägledare är en person som kan hjälpa med att ta fram och tolka information om olika studievägar, göra studieplaneringar men först och främst spegla vägledningssökande i ett samtal. Genom att ställa olika frågor kan studievägledaren hjälpa individen att komma fram till egna insikter om sina styrkor och egenskaper, något som utgör en viktig del i var och ens val av studier och arbete.
Vad är de vanligaste frågorna du får i din roll?
– Jag arbetar med ungdomar och den vanligaste frågan jag får från de flesta inom målgruppen är: ”Vad är snabbaste sättet att komplettera gymnasieexamen på?”
Om man är ung och inte har betyg i alla ämnen och/eller ej är behörig till gymnasiet, vad kan man göra då?
– Det finns olika vägar för att komplettera sin utbildning på. De flesta elever som inte är klara med vissa grundskoleämnen söker vidare till ett introduktionsprogram på gymnasiet, där de kan läsa upp kurser som behövs för att läsa på ett gymnasieprogram. En elev kan påbörja utbildningen på gymnasiet senast under det första kalenderhalvåret det år hen fyller 20 år. En annan studieväg man kan ta är Komvux eller Folkhögskola- studieformer som möjliggör kompletteringen av både grund- och gymnasiekurser.
Om man har hoppat av gymnasiet, men ändå vill utbilda sig vad kan man göra då?
– Om man har hoppat av gymnasiet så kan man utbilda sig på Komvux och Folkhögskola. Om en elev är inskriven på Arbetsförmedlingen så kan det också våra aktuellt för hen att ta del av en kortare arbetsmarknadsutbildning till yrken där det är brist på utbildad personal (som till exempel Vårdbiträdesutbildning eller till Installationselektriker).
Har du några tips på vägen till den som är ung och är förvirrad inför sitt framtida yrkesliv?
– Mitt tips för elever med NPF-diagnoser är att börja med att lära känna sina diagnoser. Det som fungerar bra för en person med adhd behöver inte per automatik fungera för någon annan person med samma diagnos. Det finns olika organisationer (till exempel ungdomsmottagningar) som erbjuder stöd och hjälp för personer med olika diagnoser. Man kan också söka hjälp via vårdcentralen. När man studerar så kan man få hjälp av en specialpedagog med att få struktur över sina studier men också att få anpassningar som till exempel förlänga provtider, avskilt plats att plugga på, hörselkåpor.
Har du några tips till föräldrarna som inte vet hur de ska kunna hjälpa sin ungdom?
– Till föräldrar skulle jag säga – ha tålamod! Det tar tid innan man hittar en studieväg som passar en. Det finns inga misslyckanden, bara nya livserfarenheter.
Ta gärna kontakt med andra föräldrar som också har barn med NPF diagnoser eller som har hoppat av gymnasiet, kontakta KAA (kommunernas aktivitetsansvar).
Text: Elin Pietras