11 av 30 skolor har omfattande utvecklingsbehov när det kommer till arbetet med god lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter och två av tre skolor utformar inte undervisningen efter elevernas behov. Det visar en ny kvalitetsgranskning gjord av Skolinspektionen.
Skolinspektionens senaste kvalitetsgranskning om Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter – Fokus på årskurs 7 till 9 visar tydligt att det, trots det stora antalet elever med NPF, finns stora brister i skolors arbete med lärmiljö när det kommer till elever med NPF eller liknande problematik.
I granskningen tittade Skolinspektionen på hur 30 skolor arbetar med tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Skolorna granskades utifrån två frågeställningar:
- Hur skolorna arbetar för att skapa en tillgänglig lärmiljö, utifrån de utmaningar som förknippas med neuropsykiatriska svårigheter.
- Hur rektorn arbetar med att skapa förutsättningar för att hinder i lärmiljön ska identifieras och undanröjas. Det gäller både pedagogisk, social och fysisk lärmiljö.
Granskningens resultat
Granskningen visar att det finns omfattande utvecklingsbehov hos en stor del av de granskade skolorna men den visar också tydligt framgångsfaktorerna bland de som lyckats bra i granskningen. De skolor som i hög utsträckning bedöms skapa en tillgänglig lärmiljö har gemensamt att rektorerna på dessa skolor arbetar med att skapa förutsättningar för personalen att arbeta mot en tydlig målsättning för en tillgänglig lärmiljö. Dessutom har personalen på dessa skolor god kunskap om och medvetenhet kring neuropsykiatriska svårigheter och hur de kan upptäckas och hur lärmiljö kan anpassas. En annan viktig framgångsfaktor beskrivs vara att elevhälsan arbetar främjande och aktivt med kunskapsspridning och att stötta läraren i det pedagogiska arbetet. Personalen arbetar också medvetet med att dela med sig av sin kunskap kring elevernas behov till elevens berörda lärare.
– Attention är inte förvånade över resultatet, men vi hade självklart önskat att situationen för våra elever såg annorlunda ut. Det är en viktig granskning som visar på allvaret i situationen för många elever med NPF. Men det är också glädjande att granskningen med tydliga exempel visar att det är möjligt att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF, och hur man kan gå till väga, säger Anki Sandberg.
Vill du läsa hela rapporten hittar du den här: Skolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter
Hallå då där Siri Morawski!
Du har skrivit rapporten. Var det något särskilt i granskningen som du blev extra förvånad över?
Jag är glatt överraskad av att det är 8 av 30 granskade skolor som vi bedömer ha hög kvalitet i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Dessa skolor genomför ett genomtänkt och gediget arbete för dessa elever.
Jag tycker också att det är positivt att många lärare som vi har mött vill ha mer kunskap om hur de ska öka tillgängligheten i undervisningen. Det som dock är intressant är att den kompetensen finns på nästan alla skolor, nämligen inom elevhälsan. Skulle rektorn tydliggöra elevhälsans roll i tillgänglighetsarbetet som ger elevhälsan ett tydligare fokus på samverkan med lärare och att stötta lärare i att öka tillgängligheten i lärmiljön skulle många skolor ta stora kliv.
Av de olika kategorier som granskningen utgick ifrån, vilken kategori hade skolorna lättast att göra rätt på? Var fanns det minst utvecklingsbehov?
Det är något färre utvecklingsbehov inom rektorns arbete med att skapa en målsättning för arbetet och förankra den bland personalen. Vi kan tolka det genom att det är ett viktigt första steg, sen behövs det kompetensutveckling, en bra organisering av arbetet och lärare som i samverkan med specialpedagogisk personal implementerar kunskapen i undervisningen.
Vad händer med en sådan här granskning nu, sprider ni den? Till vilka och hur?
Vi har presenterat rapporten för Utbildningsdepartementet och kommer fortsätta sprida den till skolor och huvudmän. Vi tror att rektorer, lärare och elevhälsan kan få stor nytta av rapporten.
Är det något mer som du vill lägga till, till exempel om det är något särskilt som du skulle vilja lyfta från er granskning?
Skolorna behöver förstå att det är i lärmiljön problemen ligger och inte hos eleverna. Skolorna behöver möta dessa elever utifrån deras individuella behov och utveckla verksamheten därefter. Vår granskning visar att eleverna själva ofta har god insikt i vilka behov de har. En god start är att arbeta med relationen mellan lärare och elever för att kunna ta reda på elevernas behov. Skolorna behöver sedan se till att kunskapen om elevens behov når alla berörda lärare. Vi har nämligen sett att eleverna ofta har berättat för någon på skolan om sina behov, exempelvis sin mentor, kurator eller specialpedagog, men att informationen sedan inte nått all berörd personal. Det gör att eleven kan möta god förståelse för sina behov av en lärare på skolan, men inte alla.