– Det finns många med funktionsnedsättning bland 16-24-åringar som varken arbetar eller studerar. Men samverkan kring dessa ungdomar och deras familjer är ofta dålig. Det är mycket viktigt att det verkligen kommer till åtgärder för de här ungdomarna, det skriver Attention i sitt remissvar på utredningen om åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar.
Attention har välkomnat utredningen “Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar” (SOU 2018:11) eftersom vi under lång tid har känt till problemet med unga som faller mellan stolarna och på nära håll har sett hur unga och deras familjer drabbas och vilka konsekvenser det får. Bland de utsatta finns en överrepresentation av unga med funktionsnedsättning och vi har all anledning att tro att många av dessa har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, skriver Attention i sitt remissvar.
– Vi tycker att det är bra att utredningen har tagit ett helhetsgrepp om den här frågan och att man även har intagit ett funktionsrättsperspektiv. I stort tycker vi att förslagen är bra och vi tycker att det är viktigt att de också blir verklighet. Därför känner vi oro inför att endast ett fåtal av förslagen har gått på remiss, trots att vi bedömer att flera av dem är avgörande för att få tillstånd de stora förändringar som behövs inom det här området, säger Anki Sandberg, ordförande i Attention.
Utredningen konstaterar bland annat att unga med funktionsnedsättning och de som saknar en fullständig gymnasieutbildning (många gånger samma personer) är överrepresenterade i gruppen som varken arbetar eller studerar. Det är därför särskilt anmärkningsvärt att förslaget om en nationell etableringssamordnare för unga med funktionsnedsättning inte finns med bland de förslag man önskar synpunkter på, skriver Attention i sitt remissvar.
– Vi menar att en samordnare är nödvändig för att komma till rätta med den ohållbara situation som många unga med funktionsnedsättning hamnar i, där ingen aktör tar ansvar för helheten och stödjer utifrån de svårigheter som följer av funktionsnedsättningarna. Via kontakter med våra medlemmar vet vi att många inom den här gruppen har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. Unga med NPF har stora svårigheter att klara skolan, med mycket låg måluppfyllelse och anmärkningsvärt hög frånvaro.
Att utreda förutsättningarna för en sammanhängande barn- och ungdomshälsa för åldersgruppen 0-25 år, är också ett viktigt förslag, skriver Attention vidare. Idag finns det brister i elevhälsans arbete, många inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar har dessutom behov av insatser från flera vårdgivare och huvudmän och idag fungerar samordning och samverkan oftast dåligt. Det behövs ett bättre förebyggande och arbete och kunskap om den komplexitet som kan ligga bakom att unga hamnar utan arbete eller studier. Samordning och samverkan brister och det är sällan del sker något förebyggande arbete inte minst när det gäller att främja psykisk hälsa.
– Vi vill också framhålla att gruppen som varken arbetar eller studerar inte bara är unga upp till 20 års ålder (då kommunens aktivitetsansvar upphör) utan snarare är det så att den något äldre gruppen mellan 20 och 25 år har minst lika stora behov av stöd till fungerande insatser, vilket bland andra Myndigheten för delaktighet (MFD) har konstaterat. MFD konstaterar att det är nästan dubbelt så många unga med funktionsnedsättning i åldern 16-24 år som finns i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Det är mycket viktigt att åtgärder och förslag även riktar in sig mot den åldersgruppen. Samhället har bara att vinna på att satsa på dessa unga.