Nästan hälften av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har utmattningssyndrom. Åtta av tio beskriver att arbetssituationen har påverkats, de tvingas till sjukskrivning och måste i värsta fall sluta arbeta. Det visar Riksförbundets Attentions nya enkät.
– Situationen för anhöriga måste lyftas som en folkhälsofråga. Dessutom behövs ett jämställdhetsperspektiv eftersom det är kvinnorna som drar största lasset, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.
Anhöriga till personer med NPF är en stor grupp i samhället. Bara bland barn och unga i Sverige har sju till nio procent en NPF-diagnos, som till exempel adhd eller autism.
Attentions undersökning visar att de anhöriga tar ett stort ansvar för den närståendes situation. Nio av tio uppger att deras insats helt eller till stor del är avgörande för att den närstående ska få rätt vård och stöd. Nästan lika många är alltid eller ofta oroliga för sin närstående, vilket ett frisvar vittnar om:
”Jag slappnar aldrig någonsin av. Jag har konstant dåligt samvete och känner att jag inte räcker till, samtidigt som jag känner mig utmattad”.
Av de som svarat på enkäten är 92 procent kvinnor. Att kvinnor är mer benägna att svara på enkäter och beskriver att de tar ett större ansvar för anhörigskapet bekräftas även av tidigare undersökningar som Attention gjort.
Att vara anhörig påverkar hela livet
Många anhöriga betalar ett högt personligt pris för att kunna stötta sina närstående med fysiska och psykiska besvär kopplade till anhörigskapet. Åtta av tio som svarat på enkäten upplever stress och hälften har sömnsvårigheter eller lider av nedstämdhet.
För föräldrar med egen diagnos kan anhörigskapet vara extra utmanande. I den gruppen har 71 procent utmattningssyndrom jämfört med 51 procent hos föräldragruppen i stort. De anhöriga beskriver en frustation över att inte kunna hjälpa och påverka hur mycket man än kämpar, och att det påverkar hur man mår både psykiskt och fysiskt.
Även relationer och umgänge utanför familjen påverkas av anhörigskapet, där sex av tio anhöriga prioriterar bort socialt umgänge ofta eller alltid. Orsakerna är brist på ork eller att man prioriterar den energi man har på den närstående. Många upplever också en brist på förståelse från omgivningen som gör att man väljer bort umgänge utanför familjen.
– Som det är i dag behöver anhöriga kliva in där vård och omsorg brister, och vår enkät visar att det är ohållbart. Samhället behöver både säkerställa att de närstående får det stöd de har rätt till, och att de anhöriga får riktade insatser som hjälper, säger Anki Sandberg.
Snabba fakta från Riksförbundet Attentions anhörigrapport
- 86 procent upplever att deras insats som anhörig är helt eller till stor del avgörande för att den närstående ska få rätt vård och stöd.
- 79 procent är alltid eller ofta orolig för sin närståendes välmående.
- 82 procent upplever stress kopplat till anhörigskapet.
- 52 procent upplever nedstämdhet kopplat till anhörigskapet.
- 48 procent upplever utmattningssyndrom kopplat till anhörigskapet.
- 55 procent upplever sömnsvårigheter kopplat till anhörigskapet.
- 79 procent av de som arbetar uppger att arbetssituationen har påverkats.
- 58 procent prioriterar alltid eller ofta bort socialt umgänge.
Så gjordes undersökningen: Attentions enkät gjordes under två veckor i januari 2024. Enkäten besvarades av 4 600 personer. De som svarat på enkäten har bland annat varit föräldrar/vårdnadshavare, syskon, mor- och farföräldrar. Av de svarande var 86 procent föräldrar minderåriga och vuxna barn. 92 procent av de som svarade var kvinnor.
Se inslag i TV4:s nyhetsmorgon
Webbinarium
Rapporten kommer att presenteras i ett webbinarium den 6 mars klockan 12-12.50.
Läs mer om webbinariet.
För mer information eller intervjuer, kontakta gärna:
Elin West, kommunikationsansvarig Riksförbundet Attention, elin.west@attention.se,
070-422 68 97
Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention, anki.sandberg@attention.se, 070-717 40 25